Mötet ägde rum vid SMHI i Norrköping den 22 maj och det blev en livlig debatt. Wibjörn Karlén ville inte köpa CO2-teorin helt och hållet och den allmänna bilden av att ökningen av växthusgaser kommer att ge oss ett betydligt varmare klimat. Han hänvisade bl.a. till tidigare perioder av jordens klimat då klimatet blivit kallare trots (en viss) ökning av CO2-halten. Markku Rummukainen visade kurvor på den förhållandevis dramatiska ökning av temperaturen som skett under det senaste årtiondet och som sannolikt är ett av de varmaste på många tusen år. Klimatmodellerna blir allt mer avancerade och trots brister klarar vissa modeller av att ge en rimlig beskrivning av de klimatförändringar som ägt rum hittills och kan verifieras. Modellerna körs med olika scenarier för kommande utsläpp och med olika ingångsdata. Gemensamt är att de pekar på en uppvärmning av jorden under de närmaste 100 åren ( I medeltal runt 2-3 gr). Wibjörn trodde inte att uppvärmningen skulle bli så stor även om det mycket väl kunde bli varmare av andra orsaker, t.ex. pga ändrad solaktivitet. Han tyckte att om man gjorde en riskbedömning så var det betydligt viktigare att stoppa kärnkraften med dess risker än att begränsa koldioxidutsläppen.

Det båda kunde vara överens om är att ingen med säkerhet vet vad som kommer att hända med klimatet i framtiden. 

Minnsbilder nedteckande av Peo Ganerlöv